Det är stor fokus på hur kroppen ska se ut. Man kan höra små tjejer tjata om hur tjocka de är, och hur missnöjda de är med sin kropp. De önskar att det ena eller andra stället antingen ska vara större eller mindre än vad det är. Visst är det bra att vara nöjd med sig själv, och därför ska man acceptera den man är och inte vilja förändra sig själv genom t.ex plastikoperation. Att t.ex förstora sina läppar förstör utseendet. Sådan man är från början är så man ska vara. Man är den man är från sina föräldrars gener, och genom att förändra sig accepterar man inte sitt ursprung.

Det är detsamma med tjejer som redan är lagom eller smala som vill bli ännu smalare. Jag förstår dem inte. Jag är en tjej på 17 år som är 168 cm lång och väger 46 kg. Normalt? Knappast. Jag har inte valt att vara smal. Jag kan äta hur mycket godis, chips etc utan att lägga på mig några kilon. En dröm för många, en mardröm för mig. Jag äter frukost, lunch, middag och kvällsmat. Under dessa måltider äter jag ordentligt, så att jag blir mätt. Från 6an till 9an gick jag regelbundet till skolläkare för att det troligtvis var något fel på mig. Mina tillväxtkurvor var nästan plana, jag växte varken på bredden eller på längden. Skolläkaren ville skicka mig till BUP eftersom de trodde att jag hade anorexi. Men så var inte fallet. Jag har alltid ätit ordentligt. Jag mådde dåligt varje gång jag skulle till skolläkaren. Varje gång hackade hon på mig. Hon sa vad som skulle hända mig om jag inte började äta och gå upp i vikt. Det var som hot, för att få mig att börja äta.

Det känns som att övervikt får störst plats i median. Visst, det är många fler som är överviktiga än underviktiga, och övervikt är ett större problem. Men vi underviktiga finns här också, vi behöver också hjälp. Jag är extremt missnöjd med min kropp. Mina armbågar är spetsiga och kotorna i ryggen syns allt för väl. Jag hade gett vad som helst för att ha normalvikt. När jag letar efter kläder är jag alltid tvungen att ha XS/S, eller 32/34. Det är inte roligt att gå runt som ett vandrande skelett. Och det är inte direkt lite jobbigt att hela tiden tvinga i sig mat, även fast man är mätt. Media borde ge oss underviktiga mer plats. Många säger att det "bara" är att äta mer, eller att helt enkelt bara äta mer skräpmat, men det fungerar inte så.

Jag önskar att jag kunde vara nöjd, men det är jag inte.