Jag måste bara ge eloge till den spårvagnschaufför jag åkte med idag när jag skulle in till universitet!

 

Jag har ju tidigare skrivit ett inlägg om mina observationer på spårvagnen då jag specifikt tog upp barnvagnar. Hur mammorna i princip trycker in sina barnvagnar för att få plats så många som möjligt på spårvagnen. Idag var det två barnvagnar som hade körts på i mitten av spårvagnen. Tätt efter går det en äldre dam med en tom rullstol och med sin man, som gick på kryckor. Hon ska gå på spårvagnen men ser att det är fullt i mitten och går (utanför vagnen) längre bak för att försöka få på rullstolen. Men där var det ett flertal trappsteg och ingen i närheten som kunde hjälpa henne. När chauffören ser vad som pågår talar han ut i högtalarna att kvinnorna med barnvagnarna måste göra plats för rullstolen. De försöker skapa plats, vilket inte går och de slutar försöka. Spårvagnschauffören säger till dem återigen att de verkligen måste göra plats, och att de i sådana fall får gå på längre bak. Kvinnan med barnvagn nummer ett går därför av vagnen och går längre bak där hon senare går på och får hjälp utav sin man. Tydligen fanns det fortfarande inte tillräckligt mycket plats för rullstolen, och chauffören manar återigen på att kvinnan med den andra barnvagnen ska flytta på sig, vilket hon senare gör. 

 

Jag tycker det var otroligt bra av chauffören att verkligen se till så att den äldre damen skulle kunna komma på spårvagnen med sin rullstol och sin man. Många andra chaufförer jag har åkt med tidigare har vid sådana här situationer inte gjort någonting och bara åkt vidare. Fler människor borde vara som honom! 

Dessutom tycker jag att man ska ha respekt för äldre och hjälpa dem när de behöver hjälp. Det är de äldre som har byggt upp Sverige och som senare har överlåtit jobbet åt oss, och jag måste säga att vi gör ett förfärligt dåligt jobb. De äldre tog hand om oss under våran uppväxt, nu är det våran tur att ta hand om dem!