Det värsta med att ha hög ämnesomsättning och därmed inte kan bli tjock, utan bara är smal hela tiden är att jag knappt ser resultat på mig själv när jag tränar. Det enda jag märker är att siffrorna på vågen ökar sakta men säkert. Har hoppat mellan 49 och 53 kg sedan i mars när jag började träna. De perioder då jag inte tränat har jag istället gått ner i vikt. Nu ligger jag på 52 kg och kämpar mig upp till 53. 

 

Konditionstränar jag märker jag inget på kroppen förrutom när jag tränar, att jag orkar mer. Magen ser dock likadan ut hela tiden. Så även ben och armar. På sätt och vis tycker jag att det är riktigt tråkigt att jag bara har fått den kropp jag har och inte har kämpat mig till den. Jag hade velat ha mer att jobba med. Jag har ju inget fett på kroppen! Nu får jag visserligen kämpa för att bli större, medan andra tjejer kämpar för att bli mindre. Men jag hade velat ha mer fett att förbränna. Nu måste jag istället tänka på att ha ett bra intag av kalorier så att jag inte går ner i vikt. 

 

Men huvudsaken i allt detta är att jag själv är nöjd med min kropp och tränar för att må bra, och inte för att se en förändring. Förändringen är något som följer med och sker inte på en dag. Det är bara ett plus i kanten. För mycket tankar på hur man ser ut, och jämförelser med andra gör enbart att man mår dåligt. 

 

Respektera, älska och ta hand om din kropp, det är det enda du har. Utan den är du ingenting. Man har tyvärr inte kommit såpass långt inom gentekniken att man kan odla funktionella fungerande organ att ersätta de utslitna med. Än så länge får man ta hand om det man har!