Idag har jag ju haft fullt upp med jobb och plugg så har inte hunnit träna något speciellt. Men igår åkte jag till gymmet på kvällen och cyklade en timme! Kollade på Netflix samtidigt och därefter tränade jag mage. Det är otroligt synd att det är så mycket annat för mig att göra än att bara träna och leva. Hade verkligen velat satsa 100% och folk jag snackar med och beklagar mig över detta svarar: "Men det handlar om prioriteringar". Och ja det gör det. Men jag kan verkligen inte prioritera träningen till max. Min skola är högsta prio. Alltid. Därefter kommer jobb. Man måste ju få pengar för att kunna leva. Och sist ligger träningen. Andra som bara jobbar och inte pluggar har nog tid att träna varje dag efter jobbet. Men att plugga är inte bara att gå till skolan och sitta på lektioner för att sedan gå hem och ha all tid i världen över till annat. Man har alltid något man måste göra och få klart när man pluggar. Man måste prioritera och planera. Få ångest för att man prioriterade andra småsaker före och så håller det på. Nu ska jag väl inte sitta och klaga över att det är så jobbigt att plugga heller. Jag har ju valt att göra det och det är verkligen något jag älskar. Men det känns som att jag måste välja mellan lakrits och choklad. Välja något man inte kan leva utan över något annat som också är livsviktigt. Eller göra två saker samtidigt när man egentligen bara kan och får välja en. Livet är minsann problematiskt. Men antar att det bara är att bita ihop och längta tills den där examen? (Alla mina kommande examen)